Wihoo!! Vilken lycka jag känner idag, nr 1 så har jag inte sprungit sedan löparkvällen i tisdags pga vad som hände, så jag har inte vågat, om något skulle bli värre. Nr 2 så är detta första passet som jag drar ner betydligt på tempo i hopp om att kunna springa/jogga hela passet från start till mål. Det lyckades och jag fick ett leende på läpparna när jag insåg att jag skulle fixa det.

Vi tar det från början.

Jag bestämde mig för att ta en promenad först, med hantlar och lite snabbare än vanlig fart, för att testa om allt kändes ok i låren, vill ju inte göra något värre. Allt kändes ok, så jag gick lite längre än vad min plan var från början, men det gick bra. Därefter tänkte jag att jag skulle vara glad om jag fick till 4 km löpning utan promenadinslag idag. Så jag drog ner betydligt på tempo för att ha någon möjlighet att lyckas med min plan/tanke. Fick dock stanna och stretcha vaderna strax efter 2 km, men det gjorde susen, och sen fortsatte jag. När jag började inse att jag lyckas nog, då kom leendet fram på läpparna, och det kändes så underbart. Sen förstod jag att 4 km är inga problem, då gjorde jag så att jag skulle få 5 km, och strax innan jag var hemma visade klockan 5,3 km. Vad gjorde jag då tror ni? Jo men visst, precis, då körde jag ett varv runt kvarteret för att få 6 km och när jag stannade stod klockan på 6,03 km, så det känns helt underbart nu. Vart tog det vackra höstvädret vägen? Det var underbart både under promenad och löpning klarblå himmel och sol, nu hänger regent i luften.

Lite sådär såg jag nog ut idag, hörlurana stämmer, dock hade jag min rosa iPod, som det kommer härlig sommar-musik ifrån. Vill ju behålla det lilla av sommar vi hade iår. Det var inte lång, men man fick passa på och njuta när stunder fanns. =)

Ett par sådana här par skor skulle jag gärna ha till höstens terränglöpning. Puma complete trailfox 4. Har en tidig upplaga, tror att det är första jag har, men de har ju några år på sig nu. ;) Får väl drömma ett tag till!!

Trevlig lördag!