Abstinensen är svår ibland oavsett vad man syftar på, jag tänker just i detta fall på löpning. Hade inte vart ute sedan i lördags, när jag äntligen kom ut på onsdagskvällen. Det var så skönt att få komma ut igen. Lät benen och känslan i kroppen bestämma hur långt onsdagspasset skulle bli. Det blev 10,3 km, planen såg ut som så att jag skulle ut idag med ju...och då vill man ju gärna fixa det.   

Så idag ringde klockan samma tid som igår, igår skulle jag till tandläkarn och lite annat smått och gott, idag för att jag skulle kunna äta frukost i tid och inte vara ute och springa när det är matdags. Det var dock sega och tunga ben idag och särskilt i backarna. Känslan i benen vart inte lika pigg som igår, men trots det så var genomsnittstiden några sek bättre idag än igår, och jag som skulle springa SAKTA idag.    Är väl inte dumt att man vågar släppa på lite fart i detta väglag, springer man på vägar som bilar kör på så är det slirigt bitvis. Springer helst dock där det är så lite trafik som möjligt just nu, men det börjar bli tråkigt, kan ju dessa vägarna nu. Hoppas att man kan komma hem till föräldrarna ett par gånger nästa vecka och få lite annan omgivning att träna i.    Total längd på dagens pass blev 11,6 km och har bara 38,5 km kvar till mitt månadsmål, som fixas hur lätt som helst bara jag får vara frisk och hel.    Helst vill jag få in fler styrkepass också, men lite svårt att ta tag i den biten.

Ha det gott så hörs vi snart igen!!